vivera

Jag kan inte förstå att jag snart ska bli moster. Det känns väldigt overkligt och jag kan nog inte förstå det förän jag ser bäbisen. Therese var beräknad att föda i torsdags, så det lär ju hända nåt ganska snart. Och jag har inte många dagar kvar på mitt jobb. Synd bara att det schemat ska krångla hela tiden och kastas om. För att folk blir sjuka och att vi inte har några vikarier.

En sak tycker jag är konstigt. Jag har arbetat på min arbetsplats i snart 1.5 år och det är har alltid varit lite folk. När folk blir sjuka, blir det kaos och det finns inga vikarier, Så vi som redan jobbar mykcet måste jobba ännu mer.
Varför inte bara anställa fler? Lär dom sig aldrig av sina misstag? Eller går det inte att "lära en gammal hund sitta"? heh

I mitt huvud är det kaos, jag har ingen aning vad som händer efter nyår för mig. Åker jag till Oslo själv, följer Lars med? Blir jag för deprimerad om han inte följer och spenderar ett halvår under täcket, rädd? Blir jag less på allt och hoppar på tåget och tågluffar runt i europa?
Jag vet inte.....och det är det jobbigaste att jag inte vet.

När folk frågar vet jag inte vad jag ska säga. Jag har sagt till alla att jag åker till Oslo, och det är väl så det kommer bli..........tror jag.
Min "arbetsledare" frågar om Lars. Om han fått tjänstledigt eller. Så har jag bara varit ärlig och sagt att han inte frågat än. Jag såg på henne exakt vad hon tänkte där hon satt hon småskratta för sig själv. " Ni kommer aldrig att fara och du kommer fortsätta jobba här".

Men en sak vet jag och det är den 24 december slutar jag för gott!